Över munnen mitt i orden slog du till så hårt det gick
Jag har lust att bara skrika högt, slå sönder något. Fattar du ingenting?
Men istället sitter jag tyst, biter mig i läppen.
Imorgon ska vi redovisa, jag har inte gjort någonting.
Jag orkar inte bry mig. Orkar inte. Om något sånt, som egentligen inte betyder något alls.
För det här är inte vad jag ska bli. Min framtid. Skitsnack.
Alla går framåt. Jag stannar kvar. Drunknar.
Gör små lappar, skriver ord. Kom igen nu.
Snart måste jag bestämma mig. Om det var vi, skulle jag bara följa efter dig.
Ensam är stark? Jag har nog aldrig känt mig svagare.
Jävla liv. Jävla Gävle.
Kommentarer
Postat av: k
Du är inte ensam. Tillsammans är vi starka, right ?! Jag kan inte sova. Tänker och funderar. Kan inte allt falla på plats? Du och jag i varsin hängmatta på Bali.
Trackback
